Under AUTIG:s (Danska Bilindustrins Branschorganisation) årsmöte gav René Tønder, som arbetar som strategisk rådgivare inom bilindustrin, sitt förslag på hur eftermarknaden ska utvecklas fram till 2030.
Under det senaste decenniet har bilindustrin befunnit sig i en tid av teknologisk omvälvning. Även om bilindustrin alltid har genomgått teknologisk utveckling från allra första början, kan den på inget sätt jämföras med den övergång vi befinner oss mitt i just nu. Konkurrensen om att vara ledare baseras inte längre på utvecklingen av fysisk (hårdvara) som följer en linjär kurva, utan domineras i stället av utvecklingen av binär (mjukvara) teknik som sker exponentiellt. Även om det har förvånat många att förutsägelserna om hur snabbt elbilar skulle vinna mark inte slog in, förvånar det nu på samma sätt hur snabbt utvecklingen accelererar.
Europeiska biltillverkare och deras värdekedja är under enorm press.
En av de mest betydande makrotrenderna är den ökande industriella överkapaciteten i Kina – inte minst inom bilproduktion, komponenter och batteriteknologi. Kinesiska producenter har byggt upp en massiv produktionskapacitet under de senaste åren, vilket vida överstiger den annars minskande inhemska efterfrågan.
Som en följd av att den amerikanska marknaden i princip stängdes ner för de kinesiska biltillverkarna har de riktat in sig på Europa. Den direkta konsekvensen av detta har varit ökad marginal och konkurrenstryck på värdekedjan hos europeiska biltillverkare. Även om EU:s klassiska industripolitik försöker minska trycket genom att till exempel minska antalet personer som tvingats använda EU. När det gäller CO2-regleringar, batteristrategi och fordonsflottans krav har den ökade exporten till Europa inneburit:
- Tryck på reservdelspriser, särskilt på icke-äkta (eftermarknads) komponenter
- Marginal erosion vid distributörer och verkstäder
- Ökade importen av lågkostnadsalternativ som utmanar etablerade leverantörer
Deflation är inte bara ett prisfenomen, utan också en strategisk verklighet: priset blir en viktig konkurrensparameter, och aktörer som inte särskiljer sig riskerar att bli utträngda.
Teknologisk komplexitet och nya kompetenskrav
Som nämnts inledningsvis har teknologisk utveckling förändrats fundamentalt och har idag fyra nyckelområden som särskilt fokus:
- BEV (Batterielektriska fordon)
- SDV (mjukvarudefinierade fordon)
- ADAS (Avancerade förarassistanssystem)
- Data och anslutning
En sekundär effekt av detta är att eftermarknaden genomgår en omvandling från mekanisk service till mjukvaru- och systembaserat underhåll. För verkstäder på den oberoende eftermarknaden har detta följande konsekvenser:
- Traditionella verkstäder måste investera i diagnostisk utrustning, mjukvaruverktyg och kompetensutveckling
- Mindre underhåll på BEV (färre rörliga delar) minskar omsättningen av klassisk service
- Ett ökat behov av kalibrering av sensorer (ADAS), mjukvaruuppdateringar och kompetenser inom högspänning
Om du som en oberoende verkstad inte lyckas minska kompetensgapet har du ingen chans i tävlingen mot den auktoriserade verkstaden. De som kan hantera teknik överlever – de andra marginaliseras.
Värdet migrerar mot eftermarknaden, som förändras till sin natur
Det ovan nämnda ökade trycket på marginalerna hos biltillverkare och den ökade genomsnittsåldern på flottan leder till att värdet flyttas mot eftermarknaden. Detta är i princip goda nyheter för den oberoende eftermarknaden.
Detta kommer förstås inte som en chock för biltillverkarna, som försöker hålla elbilsägare särskilt i den auktoriserade delen av eftermarknaden. Åtgärder som långa garantier, användning av infångade delar (bundna delar som måste kodas för bilen) och begränsningar av åtkomst till bilens mjukvara och data är varken bra för bilägarna eller den fria eftermarknaden.
En annan utmaning för eftermarknaden är att den förändrar karaktären. Vi vet redan att elbilar har en inkomstklyfta som kan kopplas till följande två omständigheter:
- Intäkterna kommer inte förrän senare i bilens livslängd
- En minskad förbrukning av delar, olja, etc.
Tvåhastighetskonsolidering:
Marknaden rör sig mot en tydlig dikotomi, där de auktoriserade eftermarknadsaktörerna/kedjorna konsoliderar aggressivt med målet att etablera större, kapitalstarka enheter och närmare integration. Fokus ligger på data, prenumerationsmodeller och total ägande.
De fria operatörerna, å andra sidan, förblir till stor del lokala eller regionala och strävar efter att överleva genom flexibilitet, pris och kundlojalitet. Många kommer troligen att möta utmaningar med teknikinvesteringar, tillgång till reservdelar och kompetensutveckling.
Resultatet blir en marknad med färre, starkare kedjor i toppen och en fragmenterad bas av mindre verkstäder längst ner.
Tillgång till data avgör allt
Även om vi för närvarande upplever en ökning av den genomsnittliga livslängden för den europeiska bilflottan, kommer elbilar som nämnts att leda till minskad efterfrågan på slit-delar och ett ökat fokus på mjukvaru- och systembaserat underhåll. Därför är regulatorisk tillgång till data och att begränsa biltillverkarnas möjlighet att hålla den fria eftermarknaden borta avgörande. Detta lämnar biltillverkarna och den auktoriserade eftermarknaden med garantin som den enda verkliga konkurrensfaktorn.
Vinnarna kommer att vara de som förändrar sig själva
Mot 2030 kommer eftermarknaden för bilar att kännetecknas av:
- Nedre marginaler
- Högre teknologisk tröskel för tillträde
- Kampen om tillgång till data
- Strukturell konsolidering bland de viktigaste aktörerna
Vinnarna på denna marknad är de som lyckas kombinera:
- Skala eller specialisering
- Teknologisk förståelse
- Tillgång till data
- Effektiv sourcing i en deflationär värld
För aktörer som reservdelsleverantörer, grossister och verkstäder innebär detta att omvandling inte längre är ett val – utan en nödvändighet.